Marlene

No comments.

Återigen, kvar i stockholm. Sista dagen här och jag har bestämt mig för att göra absolut ingenting!
Det känns fantastiskt bra.
Har gjort lite kaffe. Lyssnar på musik. Har tvn på i bakgrunden och bara myser och njuter av att vara ''ledig''.

På fredag ska jag provjobba i salongen, ni vet den som jag var och gjorde en intervju i? Så fredag och lördag kommer jag befinna mig där.
Sen på lördag eftermiddag så kommer jag ta mig till Borås. Jag ska välkomna hem min lilla Linda som har varit ifrån mig alldeles för länge!

Jag har haft en fantastisk vecka i stockholm, och tackar min kära torsk för att hon stått ut med mig :)
Men imorgon är det dax för hemfärd. Borta bra, men hemma bäst!

Dessutom vet jag att min lille bebis är sjuk, blir de inte bättre så blir de hunddoktorn för honom. Mitt lilla hjärta.
Hade ja kunnat vara sjuk istället hade jag bytt .

Nu, lite påtår

Tjejen denna killen hade i tankarna när han skrev låten borde vara extremt hedrad. Förmodligen en av de sötaste texterna någonsin. Videon är ju så sockersöt så de borrar hål rätt in i hjärtat, i love it!

Söndag.. känns som den tyngsta söndagen ever idag.
Magen går som en torktumlare och hjärnan snurrar som ett ekorrehjul.
Mår allt annat än bra.

På önskelistan:
Ett nytt jobb med fasta tider
En struktrerad vardag
Och ett inre lugn

Ska överaska pappa med hans favvo, fryst cheezecake =)

En illa morgon.
Huvudet bultar. Hjärtat bultar. Tankarna sprutar omkring i huvudet, det är nära.

Ska till läkaren 09.00. Mitt hjärta är tungt.
Jag känner mig som ett gammalt gosedjur som någon har tyckt så mycket om och uppskattat.
Som den sedan har tröttnat på och kastat långt långt in i en garderob.

Vädret gör det inte bättre, kunde inte solen lyst lite för mig idag?

Denna månaden är pengar världens problem.
6000 mindre i lön känns vill ja lova.
Inte för att jag brukar hålla en hög standard, men jag brukar inte behöva kolla titt som tätt om jag har någonting kvar.

Hade feber igår, mina inplanerade planer gick i stöpet, och det lutar mot en ännu så lugn helg.. Den tredje på raken. Det har jag egentligen inget emot. Men måste se till att skingra tankarna och hitta aktiviteter som inte kostar pengar, hur gjorde man förr?

Jag försöker att tänka positivt och se meningen i allting. Men just idag känns det jävligt tungt.
Det har varit en helvetesvecka.
Jag ser mina kunder som jag har pysslat om var fjärde-femte-sjätte vecka komma och sätta sig i stolen för sista gången. Jag vet inte om de har märkt det men jag har verkligen verkligen lagt ner min själ i dem när jag vetat att det var sista gången de skulle sitta hos mig. Jag vill bli saknad. Och jag vill bli efterfrågad och ihågkommen som den duktiga, trevliga och glada frisören. Och jag vill att dom ska ställa frågan: Hur kunde ni göra er av med henne?

Jag vet att jag har kunder som inte kommer att besöka salongen. Jag vet att dom gick dit bara för att jag stog där och tog emot dem. De liksom stängde av de andra runt omkring.
Jag är så hemskt ledsen över att jag inte får lov att säga något. Det känns så himla orättvist.
Det minsta jag kunde göra är att få tacka för tiden jag fått med er. Tacka för allt förtroende ni har gett mig. Tacka för all uppskattning och för för lyckan och känslorna man får när man får beröm för ett fint arbete.
På jobbet lever jag för att göra mina kunder nöjda. Var20-30:e minut startar ett nytt mission som jag ska klara av. Jag har alltid som regel att försöka få mina kunder att skratta. Och det gör vi. Samtidigt som vi gör nytta och koncentrerar oss så har vi trevligt. Kan jämföra det lite med att köra bil och lyssna på musik samtidigt. Det hör liksom ihop litegranna.

Kommer definitivt att sakna att höra tant''X'' prata om den gifta man hon dejtar, eller höra hur fru''y'' klagar över allt runtomkring. Eller min favorit S.Jones som vill förändra sig och bli mer glamourös. När jag tänker på att någon annan ska få ta över er så blir jag avundsjuk. Gör det svårt för dom! :)

För alla skratt ni gett mig.
För alla utmaningar.
För att ni valde att vara mig trogen.

Hundra gånger tack!