[ Finns det aldrig någon ände på eländet? ]

Idag rasar hela livet över mig. Det finns inte en chans att jag kan hålla skenet uppe och tårarna känns som oändliga.

Först flyttar min bästa vän/syster/själsfrände ifrån mig. 160 jävla mil.
Sen opererar jag min axel och gör allt för att stärka den och komma tillbaka. Varje dag är en kamp i smärta och saknad efter mitt jobb, , kollegoroch kunder. Och framför allt en normal vardag.

Som om inte detta vore tillräckligt så går mitt förhållande i stöpet. Ännu ett där man lagt ner själ och hjärta och satsat 110%. Detta är annorlunda denna gången, för första gången kan jag inte använda min ilska till att komma över det, utan bara genomlida.

Nu till min stora hjärtesorg. Mitt längsta förhållande med min älskade lilla Nemo kanske håller på att lida mot sitt slut.
Det är inte över ännu men dagarna har definitivt sett ljusare ut.

Det enda jag kan göra nu är att hålla mina tummar, tänka förnuftigt, vara stark och göra det bästa av situationen.














Kommentarer
Postat av: Anonym

våran gullegris tänk va mycket kärlek han får av oss våran pussgurka <3

2013-10-07 @ 20:14:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0