[ plockar fram barndomsminnen ]
Kommer ihåg känslan när jag var liten. När jag vaknade och låg och lyssnade efter ljud i köket från dig. symaskinen, kaffebryggaren, en harkling eller ärr du rörde ner sockret i ditt kaffe. Hur jag längtade efter varje morgon och hoppades på att jag vaknade först för att spendera tid med dig innan de andra vaknade. Du lärde mig att dricka kaffe. Vi löste korsord tillsammans och bakade. Du blev aldrig arg. Du förstog och lyssnade, precis som du gör nu. Du är en av de viktigaste personerna i mitt liv som jag på senare tid har fått en starkare relation till. Ingen människa är perfekt och man gör inte alltid dom bästa valen i livet men det tjänar ingenting till att ångra och det vet du. Liksom att man kommer så långt med en positiv inställning även när saker och ting känns svårt. Om någon hade frågat mig hur jag vill bli när jag blir stor så hade jag utan tvekan svarat att jag vill bli som min mormor. En av favoritpersonerna i hela världen och som jag är lyckligt lottad över att få spenderat en helg ensam med.Tack för att du trotsade rädslan för resan hit och kroppen som säger ifrån. Jag uppskattar det verkligen och detta har betytt mycket för mig :)
Kommentarer
Trackback
