Marlene

I veckan har jag lyckats att slarva bort min plånbok. Det slog mig sedan att den låg i en påse med vad jag trodde var en massa skräp, så den åkte i soporna och fick spendera en natt där.
Paniken som kom när jag insåg att jag har kastat mina fina plånbok var helt galen.

Lösning:
Ett paraply, tungan rätt i mun och tålamod så var den åter i mi ägo.
Lite uteliggarkänsla över mig när jag stog där och fiskade men vafan ..


Igår när jag stog och diskade så slog det mig att jag har inte bytt disktrasan på ett tag.
Jag vet att jag tänkte att jag skulle torka av diskbänken en sista gång med den innan den skulle vandra samma väg som min plånbok gjorde. Men när jag väl skulle torka och kasta den, så var den borta.

Lösning: Den har fortfarande inte återfunnits. Både jag o gubben har letat efter den.
När den få fötter så kanske den kommer fram av sig självt....?

Det finns ständiga föremål som jag spenderar tid på att leta efter.
Nycklarna är en klassiker och jag har tillochmed letat efter en sån där mojäng som man kan sätta på knippan så man kan vissla efter dom.
Plånboken är också en sån där, fast jag har blivit bättre på att lägga den i väskan (eller soporna) ,
Glasögonen... som en senil gammal tant så kan dom vara väääldigt nära ibland.

Tror att man måste ha lösningar på alla problem för att vara trollkarl.
Jag önskar lite som syrran att man kunde åtminstone få vara häxa med egenskaper som att knäppa med fingararna så var disken diskad, sängen bäddad, kläderna vikta, dammsugningen färdig, maten lagad. osv.
Kanske i nästa liv ...