[ Ärlighet varar längst ? ]

Ibland undrar jag hur det egentligen är.
En överärlig person som inte skäms för sitt förflutna, som berättar allt som undras över, och som kör med helt öppna kort av erfarenheten att lögner skadar.

Men ibland känns det som om jag får ta skit för att jag är för ärlig.
För att käften glappar och jag säger vad jag tycker och tänker.

Jag har alltid varit stark och stått på mig och gjort vad jag tyckt varit bäst.
Men ibland blir man bra förvirrad över hur mycket man kan offra mot sin egentliga vilja just för att man är tvungen att bevisa något som inte ska behöva bevisas.

Jag känner mig själv. Jag satsar och kör all in. Men jag måste få vara jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0