Marlene

Men oj vad tiden går fort!
Kan säga att i skrivande stund så ligger jag med en muskelinflammation i skulderbladet som heter duga!
Väntar på att få gå till läkaren nu klockan ett, förhoppningsvis kan han göra något och om inte det så kan han i alla fall skriva ut starka medel!

Helgen som passerade var helgalen!
I fredags kom min adoptivlillasyster amanda. Har inte träffat henne sen vi firade henne i somras på sin 20 års dag. Så det var verkligen ett kärt återseende, så himla glad att tårarna nästan rann.
(vad är det egentligen med mig?Blivit så himla känslig de sista)

Jag som jobbade till 18, gjorde vad jag kunde bäst, jobba med en sträckning som inte då var riktigt lika illa som nu. Efter det begav jag mig hemmåt, och något vettigt har jag lärt lilltjejen för hon hade lagat mat till mig=) Fantastiskt att komma hem trött och gammal efter jobbet och maten står på bordet, mer sånt i vardagen!
En,två,tre, sju öl knäcktes och vi fixade till oss för att sedan bege oss mot lisebergshallen för att lyssna till tonerna av Bullet for my valentine.
Nu känner jag mig även rätt mätt på detta band så det blir inga mer konserter med dom. men det var en bra spelning, det kan jag inte säga annat om. Dock är jag sur för att lisebergshallen inte kan servera annat än blaskig folköl.

Efter konserten kom vi ut till ett snötäckt liseberg. Det ringlade ner snö så det stog härliga till. Vi vandrade över vägen med skte på heaven 23. Jag var eld o lågor för jag älskar hissen dit upp! dock var de sjukligt mycket folk så vi hamnade på gothia loungen.. en,två öl i sugrör och en sittplats i restaurangen med ett halvgalet gäng hade vi riktigt trevligt. Men vi bestämde oss för att ta oss till ett ställa där ölen inte kostade skjortan, så när någon överasskade med att föreslå rockbaren så slirade vi oss på dagisled dit.
Nån öl senare var hetsiga diskussioner i full gång, och kvällen där slutade förvånansvärt nog i tårar och besvikelse.

Vi bestämde oss för mat, och hemfärd. Har aldrig förr längtat hem som i fredagsnatt. Och när vi äntligen når porten i snöstormen så inser jag att jag har fått med mig fel nyckel. Och den tystnaden som uppstår när man inser kl 3 på natten att man är utelåst, inte kommer in, och paniken kommer krypande mellan snyftningarna. Det är i efterhand väldigt komiskt, men just då var det panikartat.
Jag gjorde det enda jag kunde - ringa mina kära, som räddade änglar hjälpte oss ur krisen och gav oss tak över huvudet.

På morgonen var mitt första mission att ta mig upp ur sängen, vilket inte var helt lätt. Mer eller mindre stelopererad 90 åring som backade upp från en luftmadrass på golvet på 10 minuter så var inte dagen helt smärtfri.
Andra missionet var att ta oss in på innergården då det var innegårdsnyckeln/trappnyckeln som fattades för mig. Vi stog utanför porten som två ledsena kattungar och när jag hörde röster så kunde jag inte annat än skrika i panik: HJÄÄÄLP OSS! vi vill inte vara utelåsta mer !
Och vi hade tur även där!
Insläppta och aldrig kännts mer hemma så åt vi frukost, jag knaprade värktabletter som aldrig förr.
Och vi tog första bästa vagn mot vårat ''x-jobb'' för att hämta våra belöningar.
Amanda hämtade hårprodukter och presentkort för 200 kr. Och jag katchade ut 1500 i presentkort i nordstan som vi flitigt spenderade.

Klockan rann iväg och efter antal timmar på både frölunda torg och inne i city var klockan halv sju när vi var hemma. Då fick vi den genialiska idén att vi skulle färga håret. Sagt och gjort, en öl knäcktes och våra kundskaper flödade.
Snygga som satan fixade vi till oss. Jag fick på mig min nyinköpta outfit och vi var redo!
En flaska sprit och antal x öl senare var klockan strax innan 01 och vi begav oss mot vagnen ner till rockbaren.
Det var vi inte ensamma om, kön ringlade sig millång och efter 15 minuter hade jag tröttnat.
Då kommet ett sms från åvan som undrar vart jag tagit vägen, och en halv minut senare har han hjälpt oss in på vipen. Kan tänka mig att kön hatade oss!
När klockan närmade sig 03, så åkte vi hemmåt.

Morgonen blev lång, sov hur länge som helst, och när min kära amanda skulle lämna mig så kändes de som den långa helgen inte varit speciellt lång, kan nog inte få tillräckligt med tid.
Tack för en bra men som vanligt galen helg.

Här nedan följer lite bilder, enjoy!