Marlene

Jag har nämnt innan att jag har nya grannar?
Dom bor strax över mig och dom för alltid ett hemskans liv.
Antingen låter de som om dom ska slå ihjäl varandra, de har till och med gått så långt att kvinnan har sprungit ut i trappan och ropat på hjälp.
Om inte fallet är såhär att dom gapar och skriker och slår varandra så har dom sex, våldsamt men kortvarigt. Som tur är, för de är inge vidare att lyssna på.

Men nu var de såhär, jag har jobbat hela veckan inklusive lördag, så jag såg verkligen fram emot söndag, min enda sovmorgon.
Klockan åtta slår jag upp mina blå till arabisk bönemusik, och lägenheten över mig där de högljuda paret bor har förvandlats till något jävla tempel.
Jag ligger där i sängen, vrider och vänder på mig, försöker verkligen somna om. Men musiken.. de låter som om någon har riktigt jävla ont i magen.
Marlene = morgonhumör = dont fuck with me biatch!

Jag kastar ur kuddarna ur sängen, totalt vansinnig, vilka tror dom att dom är? Flytta in här och tro att dom äger huset! Nej nu jävlar.
Jag med min stereo och min bas, slår på Dope - Die motherfucker Die på högsta volym.
( självklart väljer jag en passande låt för tillfället, kan ju vara lite fyndig i ilskan )
Och tro mig att de hördes. Jag väckte nog varenda jävel i hela huset. Jag satt bara där i soffan och njöt av min hämnd medans jag skonade nemo från volymen genom att hålla för hans stackars öron. Han var helt vimmelkantig och undrade nog vad som hade flugit i hans mattis.
Och när låten var slut, stängde jag av.
Och mycket riktigt, strax efter detta så slutade de högljuda paret att spela sin arabmusik.

Gud nåde dom om dom väcker mig nästa söndag.
Då ska jag hälla mjöl i en påse och lägga i ett kuvert och skicka in i deras brevlåda och markera med ''mjältbrand''.

Vad har vi lärt oss av de här? Jo, väck ALDRIG, jag menar ALDRIG den björn som sover!