Marlene

En dansk, en svensk och en skeeetlandsponny.
Som en gång bestämde sig för att fara mot den största by de nånsin hade skådat.

Sagt och gjort, in i röda faran, och full galopp mot byn.
Vägen dit var lång,men förfärligt trevlig.
Det blev en kort paus och visit i en mindre by, där frukost skulle förtäras på de efterblivnas fik.
Där stal vi mjölk som vi skulle ha på vår resa.
Vi hann tillochmed besöka glasbanken för att inhandla hela tre liter fotpressad alkohooool.
Vi kunde se framför oss hur de små svettiga italienska slavarna hade jobbat med sina fötter för vi skulle få förtära denna gudomliga dryck och hamna i trans.

När de var dags för eftermiddags te, stannade vi på en sylta som hade varit öppen sen 1968. Där var folk mer efter än någonannanstans, och de verkade prata i slow motion.
Vi begav oss fortast möjligt därifrån. Nu längtade vi bara efter att få komma fram.

Vi prickade rätt på första försöket. Vår femstjärniga lada var utan dess like! När vi klev in genom portarna så spelades de ljuv musik, och vi kunde höra havet svalla..

Därefter greps vi av ren panik, vad skulle vi klä våra späda kroppar med under kvällen? Inte nog med vårat tungt lastade bagage, de var inget som dög. Sagt och gjort begav vi oss mot närmsta boutique, men kom hem med händerna lika tomma som vi gått ut med.
Det blev återvinning av gamla paltor, och de visade sig passa bra under den trashiga kvällen.

Bandit Rock Awards rockade, dead by april och staind var så fenomenala som bara dom kan, och vi lyckades hoffa åt oss två plektrum från shinedown. Vi träffade även Erik och smörgåsen.
När våra fötter sedan blödde av tistlar vi stampat på hoppade vi in i ett hummerliknande fordon och begav oss mot vår ***** lada. Där jag slockande mer än direkt.
El rävo hade planerat detta in i minsta detalj, och allt gick enligt planerna. Nu hade den listiga undanröjt sitt tyngsta bagage, och begav sig ut i natten för att sedan missa den mest himmelska frukost mina smaklökar någonsin kommit i närhet av.

Efter en himmels frukost, blev de en lång vandring på stan, och på spaning efter superblonderad skeetlandsponny, då jag inte fann detta tre(?)benta kreatur så tröstshoppade jag, köpte sedan mig en tidning och lite bubbel och gick vidare till mitt bås i ladan.

När jag sedan fick en röksignal från min försvunne vän som hade hamnat heeeeelt åt helsike på sin rymning så stog soluret på närmare halv tre.
Vi möttes upp inne i byn, och gick till den lokala syltan för att förtära lite sneögd mat. Vi rullade sedan därifrån, hem för att sova en blund.

Jag vaknade häftigt av ett skri, de visade sig vara min väckarur, de var dax att stiga upp, och ur sänghalmen för att sedan göra sig till människa.
Och människa var jag, ett par timmar.

o1.45 begav vi oss mot en båt som tillfälligt lagt till nere vid kajjen, där sjömän betraktade våran ålder med fasa, och söp oss sedan under bordet, för att därefter kasta ut oss.
Vi fångade första bästa kusk, och travade långsamt hem i natten.
Det blev min längsta natt någonsin, och när jag slog upp mina blå dagen efter så var jag mer död än levande.

Resan hem var en av de jobbigaste resor jag gjort i mitt liv. El rävo, förtärde chäzburgare,medans jag gjorde allt för att behålla de lilla jag faktiskt hade kvar i min mage.

När vi sedan hade piggnat till, glänste vi i linköping, där vi gynnade kampral genom att lägga ett par kronor på hans berömde köttbulletallrik.
Älgar inhandlades också.
Men vi missade dock de flygande mattorna.


Helgens utvärdering:
Händelser: 4 av 5
Boendestandard: 5 av 5
Uteliv: ½ av 5
Sällskap: 5 av 5

Totalt: 5 av 5 toast, kanonkul!