Marlene

Seriöst.

Jag blir så trött på alla egoister.
Alla som inte kan tänka sig att för en gång skull sätta någon annan framför sig själv.

Borås håller på att förvandlas till en storstad, vilket för mig innebär ännu mer egoism.
Allt kretsar om runt en själv och man kan inte tänka sig att gå utanför ramarna.

Jag har tänkt på ärlighet.
Får ofta höra hur kall jag är, känslokall och nästan elak.
Och jag har undrat, vem har rätt och döma mig, och för vad?
För att jag är ärlig.?

De finns på tok för mycket skitmänniskor.
Upp med korten på bordet för helvete, säg vad ni tycker o tänker för en gång skull.

Varför ens ljuga?
Varför gör man de? För att såra någon annan för något man kanske gjort eller sagt? Eller för att ( tillbaka dit än en gång vara ännu mer egoist) skydda sig själv?

Det finns inte på kartan för många att säga som det är. Att faktiskt stå för saker som man sagt eller gjort.
Och en vit lögn, kan de verkligen skada någon?
Tillbaka till de där med att ljuga från första början.. Jag tror innerligt på att man är en svag människa om man ljuger. Man vågar helt enkelt inte hävda sig och visa sitt tycke. Eller säga sin åsikt.
Så istället så diskuterar man de med andra, och då blir de automatiskt skitsnack.

Kan man inte helt enkelt bara tänka ett steg längre?
Kan jag verkligen stå för vad jag gör nu eller för de som jag kommer att säga?

Jag vet en sak i alla fall. Jag tänker hålla mig ifrån ''den'' sortens människor. Och blandar dom sig med mig, så ska dom i alla fall få höra min åsikt!