Lyx och lederhausen

Igår eftermiddag begav jag o tezzan oss mot halmstad för att se vad staden hade att erbjuda oss. Och det slutade med en sjuk kväll..

Vi hade redan inhandlat drickat som vi tänkte förtära, och kvällen var ung då vi började.
Jag blandade sjukt goa drinkar, och vi hade allmänt trevligt.
Vid 23.30 tiden så var de dags att göra stan osäker.
Efter att ha checkat utbudet på halmstads gator bestämde vi oss för att Bond skulle bli stället vi skulle svänga våra lurviga på.

Genom timmarnas lopp hade vi fått i oss en hel del alkohol och allting var bra, men vart befann sig känslan i kroppen? Den där otroligt sköna känslan man får när alkoholen sätts in. Jag annonserade efter mitt rus, men det var dåligt med svar.

Vi bestämde oss för att chilla ner och hamnade i en del av stället som såg ut som någon form av viphörna(?)
Det tog inte lång tid för än vi satt i stort sett på varandra. Våran hörna förvandlades till bästa umgängesplatsen för brats.
Jag skojar inte när jag säger att champangen flödade. Minst tre flaskor rullade in medans vi satt där ( 1 flaska á 1700:- ) . Där satt jag, vi med champange och öl och ett gäng svintäta snubbar, som hade hus lite härovar på jorden, och blev väl behandlade.

Vet ni vad vi gjorde? Vi flydde! La benen på ryggen och smet iväg! Och det kan låta som vansinne,men för oss var de en lättnad.
Vi gick för att äta, liksom resten av halmstads befolkning verkar sysselsätta sig med klockan 3 på natten?
Och vid halv fyra var det ett faktum att få tag i en taxi var konstaterat omöjligt!

Under tiden träffade vi en snorfull stockholmsbrat som jag fördrev tiden med att driva med. Han semestrade en vecka om året i halmstad för att spela golf tillsammans med sin hästkompis Hogge.
Han hade den roligaste utstyrseln jag sett på länge. Hängslen och lederhausen, är det på innelistan på stureplan?
Oavsett, vi tackade nej till barbacka och begav oss i den finaste taxi vi kom åt hem till verkligheten.

Givetvis klockan 4 på morgonen bryter de ut en vansinnesskrattsalva i mig som är omöjlig att hejda, fattar du galoppen tezzan? Jag fattade i alla fall en hårsnodd och lagade en hästsvans.

Försökte övertyga mamma sedan om att jag inte var trött, och när jag la huvudet på kudden hann jag inte mer än blunda innan jag sov.

Helgen var kanon! Riktigt sjuk, och har fått många goa skratt. Både ute, i bilen och lite varstans.
En speciell hälsning till Mr Lupin och Mr Okome. Tjingtjong!

                                                                                    


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0