Marlene

Att läsa, eller inte läsa, de är frågan?
Jag trodde verkligen att jag var en person som man visste vart man hade mig?.. Hade tydligen helt fel..
Det finns otroligt många gränser, men är man inte klar över koncekvenserna så ska man nog tänka en extra gång innan man handlar.

Jag har nått gränsen: total ilska.
Inte nog med att jag på något sätt har lyckats tappa mina hemnycklar..
Och inte här utanför, utan 15 jävla fucking mil härifrån!

Hur i helvete hamnade jag i den här röran?
Jag har alltid varit så jävla principfast?
Hur fan kommer det sig att man ändrar sig, tänjer på gränserna?
Oavsett så har jag förändrats.
Och inte till de bättre...
Men de måste finnas en väg tillbaka.

Jag vet vad jag vill, jag vet hur jag ska göra, varför gör jag det inte bara?
Varför tar jag inte tag i mitt liv?
Jag har ju alla förutsättningar.
Men inte..
Det är precis som om luften har gått ur mig.
Jag är totalt dum i huvudet nu för tiden.
Blåst, och plågar medvetet mig själv med saker som jag inte behöver.
När ska de ta slut?
Hur ska jag stålsätta mig!?

..........